Sällskapsronder
ska föranmälas för att vara handicappåverkande, oavsett sänkning
eller höjning. Det är en av nyheterna i regelverket för
golfhandicap i Sverige som gäller från 2012.
Från
och med 2012 är kravet att alla handicapgrundande sällskapsronder
föranmäls i Min Golf eller på klubben för att resultatet ska
kunna vara handicappåverkande, både för sänkning och höjning.
- De svenska golfspelarna är generellt dåliga på att föranmäla tillräckligt många handicapgrundande sällskapsronder, och riskerar därmed en felaktig handicap som inte motsvarar deras spelstandard, säger Christer Bergfors, ordförande i Svenska Golfförbundet.
Svenska Golfförbundets regelkommitté har samarbetat med Golfens IT-system (GIT) för att försäkra sig om att det i och med de nya reglerna kommer finnas många möjligheter till föranmälan, både på webben och på golfklubben.
- Förändringen kommer sannolikt innebära att de svenska golfspelarna som vill tävla har en mer korrekt handicap, och det blir därmed rättvisare att tävla, säger Bergfors.
Ytterligare en förändring som berör sanktionerade tävlingar är den så kallade tio procent-regeln (som säger att minst tio procent av spelarna måste spela inom buffertzonen eller bättre för att ronden ska vara handicapgrundande) som gällt tills nu. Den ersätts av ett nytt verktyg som egentligen gör samma sak men på ett mer precist och exakt sätt.
- I det nya regelverket finns en justeringskomponent som kortfattat innebär att spelarna inte ska behöva drabbas av hcp-höjning vid onormala förhållanden i tävlingar. Det kan till exempel vara extremt dåligt väder eller svåra flaggplaceringar, säger Bergfors.
Från och med 2012 kommer en justerad buffertzon automatiskt att räknas ut i GIT (Golfens IT-system) efter tävling. För en spelare som normalt ska ha minst 32 poäng för att slippa handicaphöjning kan det räcka med 31, eller till och med 30 eller färre poäng.
- I de flesta fall visar statistiken att vid cirka 75 procent av alla tävlingsronder, behövs ingen justering av buffertzonen. I 15 till 20 procent av alla tävlingar är förhållandena så svåra att man måste justera buffertzonen nedåt ett eller flera steg, och då "skyddas" spelarnas handicap från höjning, säger Bergfors.
Den sista nyheten innebär en möjlighet för de svenska golfspelarna att skaffa sig en så kallad EGA Tävlingshandicap, en golfhandicap som används för att få delta i sanktionerade tävlingar. Kravet för att få EGA Tävlingshandicap är att registrera minst fyra scorer från handicapgrundande ronder (tävlingsronder eller sällskapsronder) under ett rullande år – då tilldelas spelaren automatiskt en EGA Tävlingshandicap. Om man inte registrerar fyra scorer från handicapgrundande ronder under ett kalenderår behåller man sin EGA Handicap, men då begränsas möjligheten att tävla.
Fotnot: Sedan år 2000 tillämpar Sverige det Europeiska Golfförbundets regelverk för handicap, precis som övriga länder i kontinentala Europa. Det nya regelverket gäller från 2012–2015. Det får dock full effekt vid årsrevisionen 2013.
Fotnot 2: Mer detaljerad information kommer Sveriges golfklubbar tillhanda under våren
- De svenska golfspelarna är generellt dåliga på att föranmäla tillräckligt många handicapgrundande sällskapsronder, och riskerar därmed en felaktig handicap som inte motsvarar deras spelstandard, säger Christer Bergfors, ordförande i Svenska Golfförbundet.
Svenska Golfförbundets regelkommitté har samarbetat med Golfens IT-system (GIT) för att försäkra sig om att det i och med de nya reglerna kommer finnas många möjligheter till föranmälan, både på webben och på golfklubben.
- Förändringen kommer sannolikt innebära att de svenska golfspelarna som vill tävla har en mer korrekt handicap, och det blir därmed rättvisare att tävla, säger Bergfors.
Ytterligare en förändring som berör sanktionerade tävlingar är den så kallade tio procent-regeln (som säger att minst tio procent av spelarna måste spela inom buffertzonen eller bättre för att ronden ska vara handicapgrundande) som gällt tills nu. Den ersätts av ett nytt verktyg som egentligen gör samma sak men på ett mer precist och exakt sätt.
- I det nya regelverket finns en justeringskomponent som kortfattat innebär att spelarna inte ska behöva drabbas av hcp-höjning vid onormala förhållanden i tävlingar. Det kan till exempel vara extremt dåligt väder eller svåra flaggplaceringar, säger Bergfors.
Från och med 2012 kommer en justerad buffertzon automatiskt att räknas ut i GIT (Golfens IT-system) efter tävling. För en spelare som normalt ska ha minst 32 poäng för att slippa handicaphöjning kan det räcka med 31, eller till och med 30 eller färre poäng.
- I de flesta fall visar statistiken att vid cirka 75 procent av alla tävlingsronder, behövs ingen justering av buffertzonen. I 15 till 20 procent av alla tävlingar är förhållandena så svåra att man måste justera buffertzonen nedåt ett eller flera steg, och då "skyddas" spelarnas handicap från höjning, säger Bergfors.
Den sista nyheten innebär en möjlighet för de svenska golfspelarna att skaffa sig en så kallad EGA Tävlingshandicap, en golfhandicap som används för att få delta i sanktionerade tävlingar. Kravet för att få EGA Tävlingshandicap är att registrera minst fyra scorer från handicapgrundande ronder (tävlingsronder eller sällskapsronder) under ett rullande år – då tilldelas spelaren automatiskt en EGA Tävlingshandicap. Om man inte registrerar fyra scorer från handicapgrundande ronder under ett kalenderår behåller man sin EGA Handicap, men då begränsas möjligheten att tävla.
Fotnot: Sedan år 2000 tillämpar Sverige det Europeiska Golfförbundets regelverk för handicap, precis som övriga länder i kontinentala Europa. Det nya regelverket gäller från 2012–2015. Det får dock full effekt vid årsrevisionen 2013.
Fotnot 2: Mer detaljerad information kommer Sveriges golfklubbar tillhanda under våren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar